September 2009

    
2009-09-28 Sjukstuga (igen) och ridit Sessan (igen).
Frida vaknade med hög feber i morse, så jag är hemma för vård av barn. Stackars Frida som sett fram emot cykeldagen de skulle ha på skolan, varför lyckas hon alltid missa de roliga sakerna i skolan? Sist hon var sjuk hade de livräddningsdag och skoljoggen. Vi satt och tittade på Black Beauty tillsammans nu på förmiddagen, och fy vad Frida grät, fastän jag körde med mantrat "det är bara på film" om och om igen. Fast, ärligt talat hade jag tårar i ögonen jag också, flera gånger:)

Nu har jag ridit på "avkastarsessan" igen! Erkänner villigt att jag var nervös, men Sessan uppförde sig exemplariskt och allt gick bra. Självförtroendet fick sig en törn av det som hände och jag satt mest och undrade om jag kanske helt tappat förmågan att sitta kvar på en tvärvändande häst, för det har ju Sessan gjort miljoner ggr med mig innan utan att jag ramlat av. Frida fick ta på sig rollen som den lugna, sansade ryttaren den här ridturen, och det gjorde hon bra. Jag ska i alla fall köpa mig en ridväst nu (grabben använder ju min gamla när vi rider tillsammans) och så ska jag köpa säkerhetsstigbyglar.
Jag fick vansinnigt ont i kroppen efteråt, märkligt nog på min högra sida, fastän det var vänstra sidan jag landade på. Axeln är fortfarande katastrofal, har stora problem bara att bära en tung hink, men det går väl över.

Jag mjukstartade med en ridtur på Amanda i lördags, det var lagom för mig. Hade så ont i axlar och armar att jag inte hade kunnat hålla Sessan ens en gång om hon hade busat. Men Amanda var lugn och det kändes bra.

Men igår var jag nästan fit for fight igen, så jag tyckte det var dags att ta tjuren vid hornen. Får se om det blir tillfälle för ridning idag, kanske tar vi hem hästarna i stället. Har beslutat att ta hem de "stora" och lämna Trulsa och Monali kvar så kan de stå i grannens stall tills de får plats här hemma. De båda brukar inte bry sig nämnvärt om de blir lämnade kvar, så det går nog bra.

2009-09-26 Första vurpan på 14 år!!! AJ!
I Onsdags red Frida och jag ut innan hennes friidrottsträning. Det gick jättebra, förutom att Frida skulle prova att förkorta ena stiglädret medan vi red, och tappade ena änden av lädret. Hon blev så klart "hysterisk" men sen hoppade hon av, fixade stiglädret och hoppade upp igen utan problem, fastän Amanda gick några steg när hon skulle sitta upp. Hon lär sig nya saker varje dag, min envisa lilla unge. Sessan hade ett litet sår på ena frambenet och jag tyckte hon markerade lite då vi skulle trava, så det blev bara skritt (Frida travade ikapp lite då och då, så hon fick ju trava i alla fall).
På torsdagen så väntade vi tills Charlie kom hem så red vi alla tre. Sessan sprang rent i hagen, så jag tyckte inte det var någon fara att rida lite. Det blev bara skritt för det började skymma lite, men hästarna var snälla och vi satt och småpratade och jag satt avslappnad med långa tyglar...
PANG BOM KRASCH! Plötsligt så hände det som inte hänt på 14 år och som jag fasat för (för man börjar ju bli lite gammal och stel). Jag flög av!

Själv hann jag inte reagera förrän jag (tungt) slog i marken och när jag reste mig upp så såg jag Sessan försvinna bort i full galopp, med en studsande Prinsen efter och en lite lugnare Amanda som galopperade efter Prinsen. Shit! Nå, Charlie tappade stigbyglar och allt, men han satt kvar och fick till slut stopp på Prinsen, och Amanda stannade ju också. Charlie hoppade av och fick tag på Sessan och vi kunde andas ut.

Jag kände mig lite öm, men inte skadad alls, så jag hoppade upp igen och Frida passade på att kissa (för hon hade varit pinknödig under hela ridturen:) och sen red vi tillbaka till betet i lugn takt. Charlie berättade att Sessan plötsligt hade kastat sig framåt och sen tvärvänt och kastat sig runt åt andra hållet, och Charlie såg bara mina ben som fladdrade till en halvmeter framför henne innan jag damp i backen. Sen hade han ju fullt sjå att hålla sig kvar på Prinsen. Helt otroligt vad snabbt det gick, jag hann fanimej inte reagera, förrän jag redan låg på marken, då hann jag tänka "måtte hon inte trampa på mig". Men det gjorde hon inte. Jag tror Sessan var lika snopen som jag, hon har ju aldrig lyckats bli av med mig innan:)

Hur som helst så är det ju konstaterat att jag är äldre och stelare nu än sist jag ramlade av (det var förövrigt lilla Trulsa som bockade av mig i paddocken) för när jag vaknade på fredagsmorgonen så kunde jag knappt resa mig. Hade jag haft lätt för att få blåmärken så hade ena benet varit blått, plus ena skinkan och ena armen, men det syns inte ett skit, men det ömmar en del... För att inte tala om nacken och ryggen på motsatt sida (den sidan jag inte landade på). Shit vad stel jag är. Typ whiplash kan jag tänka mig.
Igår blev det ingen ridning i alla fall, men jag hade tänkt att testa idag. Återkommer om det. Vi har ju börjat med utbyggnaden av stallet nu, så vi har en del att göra.

2009-09-22 Gårdagens hoppningssuccé
Nå, nu ska jag väl inte överdriva, men jag måste väl få skriva att jag är stolt över mina barn i alla fall. Igår bestämde Frida att hon ville prova att hoppa med Amanda. De som sålde henne till oss sa direkt från början att Amanda inte gillar att hoppa, så vi hade ju inte direkt några större förhoppningar, men prova ville vi ju.

Frida och Charlie red själva ner hästarna från betet hem till oss (första ggn de rider själva utan mig) och det gick bra. Precis som de kommit fram till paddocken mullrade en stor lastbil med två flak förbi på vägen, ibland har man tur som en tok! Frida och jag hade byggt upp tre hinder på banan redan innan, och efter lite joggande så testade de, Prinsen och Charlie tog täten och Amanda följde glatt efter. Båda hästarna hoppade alldeles galant. De tog flera språng på samma hinder, men sen blev Amanda lite för pigg tyckte Frida, så hon ville inte hoppa mer, så vi stod och tittade på Prinsen i stället. Så duktig han var! Och jäklar i min låda vad han bjöd på hindren! KUL ATT SE!

Jag provade också att hoppa Amanda några språng (pyttehinder) och hon hoppade helt OK, men jag kände att hon blev pigg och råstark i munnen så kanske vi får ha ett skarpare bett till henne om Frida vill hoppa mera framöver, finns ju inte en chans att Frida kan styra henne om hon blir så där pigg. Det var knappt så jag klarade att vända runt henne en gång. Men sen red jag lite dressyr på henne och krävde lydnad, och då var hon jättesnäll igen.

När vi var klara så red ungarna själva "Lilla Birkmandrundan" och jag och Tommy åkte upp och klämde några sömmar på Sessan medan vi väntade på dem. Rätt som det var kom de fram i skogskanten, och de var glada, de hade travat och galopperat flera ggr och det hade gått superbra. Coolt (fast lite nervöst för hönsmamman i familjen).
Här kommer två bilder från hoppningen. Lyckades inte få nåt jättebra på Frida tyvärr, men bilden på Charlie och Prinsen är ju störtskön, eller hur?

2009-09-20 Sunnerboloppet & Barbackaridning
Nu blir det en resumé från de senaste bravaderna. I onsdags kväll sprang Charlie och Frida KM i terränglöpning. Det gick superbra och Frida kom 3:a och Charlie 2:a i respektive klasser.
I torsdags slutade Frida sent och vi skulle fira Owe som fyllde år, så det blev vilodag för hästarna. I fredags fick vi med oss Charlie och Prinsen och red långa Ceasar-rundan. Den tar ca 1,5 timme och vi kom iväg ganska sent, så vi var inte tillbaka förrän det började skymma. Sessan var lite "på" så jag fick så himla ont i knäna (som jag nästan alltid får på den rundan).

I lördags red Frida och jag en snabbis på förmiddagen, sedan var det kalas hos syrran för hennes tre barn som fyller år i samlad trupp. Var inte hemma förrän sent och fick mata hästarna i strålkastarljuset från bilen.

Idag sprang Frida Sunnerboloppet, sista loppet för att få Sunnerboklassikern. Det gick bra men det är skönt att det är slutlöpt för ett tag:)
Sedan red vi Sessan och Amanda. Frida valde att rida barbacka hela rundan, Gissa om hon var trött i benen efter ett tag. Vi travade en hel del och till och med galopperade en gång, men det blev ingen snabb galopp utan sadel, det vågade jag inte. I morgon måste det bli Prinsens tur, han blev SÅ besviken när han fick stanna hemma idag. Stackars gullegubben.

2009-09-16 Sessan & Amandaridning
Idag var det Sessans tur att få röra på benen lite tillsammans med Amanda. Sessan var ganska stirrig till en början, men sen blev hon supersnäll igen och Frida och jag kunde avnjuta en skön tur i solen. De är lite svullna om bukarna nu på det nya betet, till och med Sessan har lagt på sig! Jösses!
Amanda har nog lätt för att bli fet, så i höst skall alla ponnyerna bantas och trimmas ska ni tro.
Träffade på en kompis i skogen (!) som jag nog inte sett på 10-12 år. Det var kul att se honom. Han var sig lik:)
Noterat för dagen: För varje dag som går blir Frida tuffare och tuffare och det är en fröjd att se att hennes självförtroende växer hela tiden. Amanda är toppen för henne!

2009-09-15 Tjejer på vift (och en drömprins)
Idag var det underbart väder och jag och Frida sadlade på Amanda och Prinsen för en ponnytur i skogen. Så skönt det var! Lite slöa var de till en början, de har väl vräkt i sig för mycket gräs, men de piggnade till efter en stund. Prinsen var väldigt tittig måste jag säga, men det gick bra ändå. Ofta red vi bredvid varandra och pratade, men när vi travade i skogen gick Prinsen före och då glömde han att titta på allt läskigt:)

Det blev lite galopp också, men i och med att Prinsen skulle gå före så var det inte precis som att galoppera med Sessan, jag fick smacka på en del och ibland bröt han av. Men det var kul och Frida fick sig ett gott skratt när jag vände mig om för att se hur det gick för dem, då kastade sig Prinsen åt sidan så hon trodde jag skulle ramla av:) Fast jag är ganska van vid sånt, så det var aldrig någon fara å färde. Hade en jättemysig stund tillsammans och sedan stod vi en bra stund och borstade och fejade på pållarna innan det var dags att hämta Charlie vid bussen. Sessan var klart upprörd att hon inte fick följa med, så i morgon är det hennes tur.

2009-09-14 Sammanfattning
Nu har jag missat att skriva några dagar, helgen har varit tämligen hektisk. I torsdags gick Frida tillbaka till skolan och hade heldag till klockan 15.00, plus att jag hade föräldramöte på kvällen, så det blev ingen ridning.
På fredagen följde Charlie med ut, innan han skulle in och härja på Markaryds Marknad. Vi red alltså alla tre igen, och det gick lika bra idag. Vi red Birkmandrundan med full fräs i galoppen några ggr och Frida tyckte det var jättekul. Amanda har en bra inverkan på de andra två, de lugnar ner sig några hekto när hon är med - MEN... När vi var framme vid stallet där vi har hästarna nu så skulle vi passera en smal passage fram till hagen (han som äger stallet håller på att byta tak, så han har byggt en ställning utanpå byggnaden). Plötsligt blev Prinsen skiträdd för något (?) och kastade sig runt och rakt på Sessan, som i sin tur kastade sig runt; rakt på Frida och Amanda!!! Amanda for undan och alla tre hästarna rusade ut på gårdsplanen men stannade sen snällt. Frida blev så klart skiträdd och fick knappt luft, men efter lite snack och djupa andetag så lugnade hon sig och insåg att Amanda ju varit jättesnäll, hon var ju tvungen att flytta sig när Sessan rusade på henne och sen stannade hon ju! Den enda som slog sig lite var jag, som mosade ena benet lite mellan hästarna, men det var inte farligt. Men lite spännande var det ju! Blev imponerad av Frida som satt som fastklistrad i sadeln och reagerade klockrent och saktade ner Amanda, innan hon tog sig tid att bli skiträdd. Duktiga unge!
Efter ridturen skulle som sagt ungarna in på marknad, och jag körde hem och väntade in Tommy som spelade match med Hallaryd. När han kom hem körde vi ner och var på marknaden en stund vi också, och kollade in läget på alla ungdomar. Men det var ganska lugnt. Tog lillasyster med oss hem vid 22-tiden och sen fick Tommy hämta storebror ett antal timmar senare:)

På lördagen kom mina föräldrar hit för att gratulera Charlie. Vi möttes på marknaden, för Charlie stod parkeringsvakt två timmar för friidrottsklubben (TACK VÄNNEN!) och sen gick vi och kollade lite i stånden en stund. Käkade langos och köpte 4 böcker för 10:- styck, det gillar jag:)
Körde hem rätt snart och så red jag och Frida och Tommy ner hästarna för att visa mamma och pappa vår nya häst. De tyckte hon var jättefin och att Frida red superbra, det var kul! Jag red ett rejält dressyrpass med Sessan och hon gick så bra. Duktiga flickan! Prinsen var ganska seg, sa Tommy, och Amanda var väl inte heller så kul i paddocken, så sen tjatade Frida till sig en snabb tur i skogen innan vi var klara. Väl hemma igen åt vi kokta, färska majskolvar med vitlökssmör, mums!

På söndagen hade Frida KM i friidrott. Det gick jättebra för henne, men hon var som vanligt inte nöjd. Synd att hon skall ha så förbannat höga krav på sig själv, den ungen. När det var slut åkte mamma och pappa hem och vi körde hem en snabbis och släppte ut hundarna, sen var vi bjudna på middag hos Benka & Birgitta och Owe. Owe hade bakat pizzor och sen fick vi vaniljglass med varm hjortronsylt till efterrätt. Det var gott! Blev ingen ridning, tyvärr.

Idag red vi alla tre igen. Sessan var pigg men snubblig tyckte jag. Vi red en slinga genom skogen, och där lyckades hon fastna i alla möjliga pinnar och hål. Men i avslutningsgaloppen blev det bra fart och till och med Amanda gnistrade till, shit vad Frida tyckte det gick snabbt. Men de var supersnälla alla tre hästarna. Sedan bytte vi hage till dem, så de fick mer gräs, gissa om de var glada! Alla sprang som galningar en stund, utom Amanda som åt och tittade på:)
Jaha, det var dagens rapport - vi hörs!

2009-09-09 Hela gänget på tur
Idag kände sig Frida jättebra och tjatade hela dagen på att få rida. Så när Charlie kommit hem och vi hade ätit så drog vi bort till hästarna alla tre. Lite pyssel att komma i ordning, för Frida är fortfarande lite osäker vid hanteringen och Amanda vill inte alls stå stilla vid uppsittning (det får vi träna på!) men jag fick göra ordning dem först och hjälpa Frida upp, medan Charlie passade Sessan och Prinsen i stallet så hämtade vi ut de andra två sedan.
Härlig ridtur. Första gången vi travade tyckte Frida det gick lite fort, så då saktade jag ner igen. Men sen var det inga problem att trava igen, jag först på Sessan, sen Charlie på supersnälla Prinsen och Frida sist med Amanda. Vi galopperade också på några ställen, och Frida skrattade högt och tyckte det var skitkul!
I sista galoppbacken fräste vi på ordentligt och även ponnyerna gasade på rejält, och det gick så bra! Ingen av oss hade problem att sakta ner och sen var hästarna som änglar sista biten hem. Åh vad roligt att vi kan rida tillsammans allihop!
Amanda visar inga tecken alls på att vilja sticka eller bocka eller andra otrevligheter, så jag tror hon kommer bli perfekt för Frida så att hon kan hitta sitt självförtroende igen! Prinsen är ju också så underbart trevlig, Charlie tycker mer och mer om att rida på honom. Och Sessan är ju sitt härliga "sommar-jag", alldeles bedårande, tänk om det kunde hålla i sig i vinter:)

2009-09-08 Amandaridning
Idag åkte Charlie iväg till crossbanan med Orlando efter skolan, så det blev ingen ridning med honom idag. Jag valde att rida Amanda, för Prinsen och Sessan fick ju lite motion igår i alla fall. Halsfluss-Frida fick följa med och titta på. Jag red lite på ängen bredvid hagen, men det var ganska knöggligt så det blev väl ingen högre nivå på dressyrandet:)
Amanda har verkligen dålig kondis, så vi får väl koncentrera oss på att få henne i bättre kondition först och främst. Hon är lättriden och enkel att jobba med, men visst; kan hon slippa jobba så gör hon ju gärna det. Hur som helst så är hon jättesnäll och mysig, det är huvudsaken.
Ganska långtråkig dag annars, Frida mår bättre men har mest glott på tv hela dagen. Jag har läst, surfat, läst och sen surfat lite till.

2009-09-07 Matdags
Det blev ridning på Sessan och Prinsen idag (Charlie och jag). Mötte en älgmamma med hennes kalv vid skogshygget. Det gick bra, hon stod blickstilla så hästarna märkte inget tror jag, men älgen stirrade stint på oss tills vi försvann förbi dem. Spännande!Sen tog vi trav en lång sträcka precis som igår, och galopp sista biten, och jag får lov att säga att Sessan är liiiite vassare i galoppen än Amanda:)
Nu i kväll fick Frida följa med upp till hästarna, för hon har haft skittråkigt hela dagen och bara suttit vid tv-n hela dagen. Hästarna var så duktiga vid maten.
Tog en bild (som blev suddig) med ändå.
Monali, Trulsa, Mysan, Sessan, Prinsen och Amanda och min fina bonna-Volvo:)

Och en bild från andra hållet, Frida sitter och vaktar Prinsen
så han inte skall busa med Amanda...

2009-09-07 Halsfluss
Igår skrev jag ingenting, för Frida var så vissen och när grabbarna väl kom hem (med trasig hoj igen, suck!) så lockade jag med mig Charlie ut och red. Fick löfte av Frida att låna hennes Amanda, så red Charlie på Prinsen. Sessan fick vila.
Vi red en ganska lång runda och kollade lite nya vägar. Bland annat red vi igenom en gård där två biffiga haflingerhästar och en mullig (underdrift) fjording kom dundrandes emot oss när vi red på vägen. De gick med oss en bra bit längs stängslet och Amanda blinkade inte ens en gång, Prinsen stirrade något storögt på dem, men var snäll och lydig ändå. Minns med fasa då jag och Charlie red samma väg med Sessan och Prinsen förra sommaren... Då blev det liv i luckan skall du tro! Sessan blir lite... sprattlig av sånt:)
Sen tog vi lite "terräng-löpning" genom skogen, travade en lång stäcka på en buskig skogsväg. Åh vad kul det var. Amanda är säker på fötterna och pinnade på bra. Sista biten är ganska rak och fin och slutar i en liten uppförsbacke, så jag tjoade till Charlie att vi kunde galoppera. WROOOOM sa det, så försvann Charlie och Prinsen iväg, Amanda sprang och sprang (och jag tyckte hon sprang fort!) men vi hann inte ikapp grabbarna. Shit vad snabb Prinsen är!
Skrittade sista biten och Amanda var lite trött, hon har nog ganska dålig kondis. Jättetrevlig ridtur!
Frida har varit hos doktorn och fått diagnosen halsfluss, så nu blir det penicillin i 10 dagar. Hoppas hon snart är frisk igen så hon själv kan rida på sin fina lilla ponny.

2009-09-05 Det är ingen vanlig dag för det är Charlies födelsedag, hurra hurra hurra!
Väckte Charlie klockan 06.00 med sång och ett paket med crosskläder. Sen gjorde grabbarna i ordning sig för crosstävlingen och jag och Frida gick och la oss igen...
Körde till hästarna med frukost lite senare, och det var lugnt. Gav Sessan och Amanda mat i ena änden av hagen och alla de andra i andra änden, så det var lugnt. Inga söndersparkade ben, det var skönt.

Frida och jag åkte in och handlade mat inför kvällen, Charlie skall få wok med bläckfisk som han älskar. Sen väntade vi till skurarna hade slutat och gav oss ut på ridtur med Sessan och Amanda. De var supersnälla båda två och i galoppbacken galopperade vi! Så underbart det kändes att se Frida så glad medan hon galopperade - Amanda är verkligen toppen!
Nu har Frida bäddat ner sig i soffan, hon börjar bli dålig är jag rädd för, ont i halsen och fryser:(
Jag skall invänta rapport från dagens tävlingar och hoppas att det gått bra för Charlie på hans 16-årsdag. Sen är det dags att börja förbereda woken.

2009-09-04 IHOPSLÄPP
Dagen började tämligen hektiskt. E-on gubbarna kom nämligen med allehanda grävmaskiner och lastbilar och skulle börja gräva i en av våra hagar! Bara att ta in Amanda och Trulsa och sedan tog jag en i varje hand och ledde bort dem till betet. De var jättesnälla och verkar trivas bra ihop, så det gick bra. Precis som jag kommit av vägen kom en fullastad timmerbil åkande, shit vilken tur vi hade!
De andra hästarna stod och tittade på spektaklet hela dagen, och när Charlie väl kom hem så tog vi bort dem också till betet. Jag var SÅ nervös för att introducera Amanda i flocken. Det är ju så lätt att nåt ben blir avsparkat. Hua!
Nå, jäklar i min låda vad de sprang i början. Amanda drog sig fort undan medan Sessan, Mysan och Prinsen levde runt ett bra tag. Trulsa och Monali stod i andra änden av hagen och åt, helt oberörda:)
När jag ser Sessan galoppera "som bara hon kan" i hagen får jag nästan en klump i magen, det är helt sjukt vad snabb hon är! När jag ser det kan jag inte fatta att jag vågar rida på henne... Mysan dundrar ju mer fram som en... mammut eller nåt. Det går ju också fort, fast hon tar ju så långa steg så det ser inte så snabbt ut. Prinsen är också kvickfotad den lille rackaren.
Efter en stund lugnade de ner sig och vi vågade åka hem igen. Håller på att laga mat: Fläskfile´Provencale. Gud vad gott det skall bli!

2009-09-03 (igen) PREMIÄR!
Nu har vi premiärridit tillsammans alla tre! Frida på Amanda, jag på Sessan och Tommy på Prinsen. Det gick jättebra!
När vi tog in hästarna så hetsade Sessan upp sig som bara den av den nya pållen, men så fort vi kom upp på hästryggen så var hon som vanligt och de andra var jättesnälla idag också. Vi red Birkmandrundan och travade flera gånger. Frida tyckte det var lite läskigt första gången, men sen märkte hon att Amanda inte alls försökte sticka, så då ville hon bara trava mer och mer:)
Vi red förbi en skogsmaskin som knakade omkring i skogen alldeles intill oss, och ingen av hästarna blinkade ens en gång!
Nu håller min snälla "hovslagare" på att sko om Sessan, för bakskorna hängde nästan på trekvart idag. Passade på att släppa in Trulsa till Amanda i hagen, och de kom bra överens med en gång. Nu har snart alla träffat henne och i morgon tänkte vi släppa ihop dem allihopa på betet. Håll tummarna för att det går bra.

                  


2009-09-03 Ombyggnad
Så där ja, nu har jag gjort om bloggen lite och skall försöka skärpa mig med skrivandet igen. Det har ju blivit lite si och så med det under sommaren, man har ju haft en del annat för sig. Nu är hästarna ordentligt igång igen efter semestrar och betesgång etc. Men de går fortfarande ute på nätterna och har det bra. Trulsa har gått med munkorg tillsammans med de andra nu ett bra tag, och fången har inte visat sig igen. Hon ömmar inte alls och är pigg och glad igen. Fast det märks att hon börjar bli gammal, hon var värsta vinterpälsen redan, och för första gången "ever" så brunstar hon! Det har hon säkert gjort innan också, men vi har aldrig märkt nåt, men nu piper hon som en galning när Prinsen kommer i närheten.

Här har hänt en del nyheter får jag erkänna. Frida har fått en egen ponny!
Hon har ju blivit så skrämd av Prinsen några gånger och vi insåg att om vi inte hittade på nåt så skulle snart hästintresset försvinna helt för henne. Vi hade ju liksom ingen häst alls som Frida klarade av att rida och det var ju inte så kul. Vi tittade runt på en del ponnyer och en fastnade hon direkt för, men den fick fång veckan innan vi skulle köpa henne! Vilken jäkla tur att vi inte hann köpa henne! Nåväl, till slut hittade vi den perfekta ponnyn (hoppas vi!).

Hon är en 12-årig new forest som heter Amanda. Hon är riktigt lugn och cool och lydig, så Frida känner sig säker på henne. Så roligt det skall bli att kunna rida ut tillsammans sen!
Hon kom hit i måndags och stod tyst och snällt i stallet ensam hela natten, sedan släppte jag ut henne i hagen bredvid mina andra hästar på morgonen och hon var helt lugn då också. Mina blev ju lite spralliga förstås, men de lugnade sig snabbt. Efter skolan red Frida henne i paddocken. Amanda är ju ganska lat på ridbanan så det gick lite trögt, men hellre det är att Frida blir rädd. Efter en stund gick vi ut i skogen en runda, jag gick bredvid med grimskaft för säkerhets skull, men Amanda verkar lika lugn som säljarna sade att hon var, så efter en stund kunde jag knäppa loss och bara gå bredvid. Inga problem.

På kvällen släppte vi in Monali till henne som sällskap i hagen, och det gick helt smärtfritt. I förrgår kom farmor och farfar hem från sin semester så igår kom de ner för att titta på underverket. De tyckte hon var jättefin! Farfar gick med oss ut i skogen, så jag red på Prinsen och Frida på Amanda och det gick hur bra som helst! Prinsen stilade lite förstås, men han var jättelydig och blev inte alls nervös av den nya bekantskapen, så det här kommer nog att gå jättebra! Vi travade lite grann till och med, och Frida känner sig modigare för varje timme som går. Vi red inte så långt, för farfars skull :) så sen red vi lite i paddocken när vi kom hem. Prinsen gick helt suveränt! Han är ju så underbar! Frida fick upp bra fart på Amanda också när hon kunde hänga på efter oss. Åh vad kul!

Sessan och jag har kommit igång vi också. För någon dag sedan red vi ett dressyrpass i paddocken som var helt outstandig! Sessan gick helt underbart och avslappnat och jag bara NJÖT! Vi har också ridit ut själva, jag och Sessan, och det gick jättebra. Det är bara när man skrittar som hon ser spöken i varje buske, så det blir mycket trav och galopp!
Mysan är mycket, mycket bättre nu. Vi funderar på att höra med veterinären om det är nåt som kan gå i arv som felar på henne, annars är vi så sugna på att ta ett föl på henne. Annars får hon väl fortsätta sköta sig viktiga jobb som flockledare bara, det går ju det också. Jag gissar att det är någon slags strålbenshälta hon har och då rekommenderas ju ingen avel tyvärr. De hittade ju inget trasigt på henne. Hon är i alla fall pigg och glad och busig och det är huvudsaken!
Som sagt, jag skall försöka skärpa mig nu i höst. Vi skall ju bygga ut stallet lite, så vi lär få fullt upp, men jag skall försöka...
Vi hörs!      

Tillbaka                                               Till sidans topp