|
Det sista av mars
månad... I söndags var det friidrottstävlingar för Frida hela dagen, åkte klockan halv 8 på morgonen och kom hem ungefär samma tid på kvällen och då var vi helt slut, alltså ingen ridning. Det gick i alla fall jättebra för Frida, hon kom sammanlagt 5:a i sina åldersklass när de slog ihop alla grenarna och hennes lag vann stafetten, de var superduktiga allihop! ¯ Igår var jag flitig. Först red jag Prinsen. Han hade nog vaknat på rätt sida idag, så underbar som han var att rida! Helt sjukt lydig och snäll och han gick som en dröm. Åh så kär jag är i honom! Tränade ganska intensivt i alla gångarter och till och med galoppen gick bra, fastän han vill studsa lite. Frida tyckte han var läcker även i galoppen. Fast lite läskig... På översta bilden till vänster ser han ju SÅ fin ut, eller hur? Och på den högra ser han cool ut, om någon undrar så känner jag på sadelgjorden innan det är dags för galoppen:)
Efter Prinsen var det Sessans tur. Hon var snäll men lite sprättig. Det kändes inte riktigt bra, hon kändes ovillig och trist, men hon gjorde ju var jag bad henne om. Tänk vad känslan blir annorlunda när man känner att inte hästen är på topp, då är det inte kul alls. Hon fäller supermycket nu, och när vi var tillbaka till stallet så kunde jag också se att hon är jättebrunstig, så där har vi nog förklaringen. Skönt i alla fall att hon fick ett litet pass. ¯ Idag fick Prinsen vila, jag tyckte han behövde det efter gårdagens superpass. Han är ju inte fyllda 4 år ännu, så jag får ta det lite lugnt med honom, även om han är jättekul att rida just nu. Jag tog Sessan ut på en tur i stället. I början travade vi en del så hon inte skulle bli prillig, men efter ett tag slappnade hon av och vi kunde skritta en hel del i bra tempo. En underbar ridtur med härlig vårkänsla i luften. Hon är ju så gosig. Inga sura miner idag och vi kunde till och med galoppera i "galoppbacken" utan att hon flippade ut. MYSIGT!
Solodebut Han trippade iväg så fint från gården och väl uppe i skogen (körde samma runda som igår så han skulle känna sig "van") var han pigg som en mört. Lite tveksam mellan varven, men han gick stadigt på med snabba steg. Ibland hoppade han till lite, men jag sa bara NEJ bestämt så lugnade han sig. Efter en stund lät jag honom börja trava. Det var så mysigt i skogen och han tyckte det var så spännande. Han kändes ju förvisso ganska spänd och nervös, men han är så modig och tapper och han tvekade inte att gå fram en enda gång. Ungefär i mitten av rundan visste han ju att det fanns hästar i närheten, då gnäggade han högt "här kommer jag och jag är alldeles ensam, vill ingen leka med mig???" och grannens hästar gnäggade så klart tillbaka. Trodde det skulle bli svårt att få honom att fortsätta, men inte då! Han trippade vidare medan han kastade lite extra med huvudet och tittade bakom sig. Sedan tog vi ett långt travpass där jag stod i fältsits för att han inte skulle tycka jag var tung (jag tror inte det, men man vet ju aldrig) och han travar så himla skönt. Inga bakutsparkar idag, bara några hopp åt sidan när det fanns nåt läbbigt att titta på. Sen kastar han ju en del på huvudet, så man får passa näsan... När vi passerade nästa granne med hästar så var jag beredd att kliva av om de skulle komma rusande i hagen mot oss, men jag hade tur och de var i sin andra hage. Nästa hus innebar mera spänning, för där hade lillflickan i huset satt upp ett tält precis bredvid vägen, plus att det hängde lakan på tork i en torkvinda på andra sidan vägen. Då tog Prinsen sats och sprang för allt vad han var värd förbi, men det var inte särskilt svårt att få stopp på honom (max 20 meter) så jag gjorde ingen stor affär av det utan tyckte mest att han var duktig som gick förbi. Sedan var det lugna gatan sista kilometern hem och han var så nöjd och go när han blev välkomnad av alla tjejerna när vi kom hem. Underbar ridtur och spännande också förstås!
¯ Det enda som verkligen misslyckades var halten i slutet, då gick Sessan sina sedvanliga steg åt sidan, och jag blev full i skratt då jag frågade Frida vad vi fick för poäng. -Ja, det sista var ju snyggt när hon gick åt sidan, mamma! Ha ha ha, tänk om dressyrdomare hade varit lika förlåtande.... Sedan jobbade jag henne i alla fall lite mer i galopp, och hon gick så bra att jag var alldeles salig. Sedan när det var dags att skritta av så frågade jag Frida om hon ville skritta av Sessan och ungen sken upp som en sol! Så Frida hoppade upp och skrittade henne i evigheter kändes det som (jag ledde henne givetvis). Sessan var lugn och avslappnad och Frida bestämde på stående fot att Sessan är hennes favorit för dagen. Underbart hästig eftermiddag blev det och vi pysslade lite i stallet efteråt och gjorde snyggt. Så härligt att ha så kul tillsammans med sin dotter!
Underbar uteritt med överraskning Vi tycker nog att han är lite för tung för Prinsen, så han tog Sessan och jag Prinsen. Han fick ju ridvästen på sig, plus att han fick lova att hoppa av om Sessan skulle få spel, men det började lugnt. Sessan skrittade fint på och Prinsen var väl den som taktade och ville härja lite. Inte värre än att det kändes lugnt i alla fall. Då vi ridit en bra bit så började Tommy klaga på ont i knäna. Insåg att jag kortade stigbyglarna två hål igår när jag red lite cavaletti med Prinsen, så det är klart de behövdes längas. Det är svårt att göra det på en rätt pigg Sessan när man sitter i sadeln, så Tommy hoppade av och förlängde stigbyglarna. Precis som han skulle hoppa upp kom det två tjejer på grannens hästar farandes i full trav bakom oss! Lite uppståndelse blev det ju på Sessan kan man säga. Prinsen tittade lite med höll sig lugn. Tommy försökte snabbt slänga sig upp på Sessan , men i farten halkade sadeln nästan helt på sned och jag och Prinsen såg dem försvinna bort, en studsande Sessan och en Tommy som febrilt försökte hitta stigbyglarna på mycket sned sadel, så kan skulle få stopp på henne och räta upp sadeln! Tjejerna stannade en bit bort som väl var och jag stannade med Prinsen så Sessan skulle lugna sig, och till sist stannande hon till så han kunde rätta till allt. Frid och fröjd. Jag kunde trava ikapp dem och Sessan taktade lite och studsade på stället så där som hon gör, men efter en stund lugnade hon sig faktiskt. Duktiga, duktiga Tommy¤ Prinsen skötte sig ypperligt på sin första uteritt på länge. Pigg och glad förvisso, och några bakutsparkar som knappt kändes, annars var han jättelydig. Vi travade också lite grann och båda hästarna höll sig coola. Prinsen känns verkligen som "mycket häst" när man sitter på. Får ingen ponnykänsla alls när jag rider honom. Men han är ju bara 145 cm. Han kommer att bli SÅ bra! Over and out!
Fyra av fem möjliga... Började dagen med Prinsen. Frida och jag gick ner och tog fram lite cavalettibommar. Sen red värmde jag upp honom lite. Sen skrittade vi över bommarna och då var han ganska klumpig och slog i dem lite här och där. Sen travade jag över i stället, då blev det klockrent! Så fina steg han tog! Han var så lugn och go att Frida till slut ville rida honom. Men då började han tramsa och kasta med huvudet och jäklas med henne. Frida sa inget, men jag bad henne att sitta av (vill inte riskera att han skrämmer henne igen), sen tog jag över igen och var ganska hård mot honom och jobbade honom en del i trav. Struntade i bommarna och jobbade på spåret och volten. Han blev ganska spak. Han skall inte tjafsa, då blir jag irriterad. Frida sa att han gick skitfint när jag red. Det kändes så också. Man måste bara poängtera för honom att det är slutpjåskatJ Sen var Frida lite sugen på att rida Trulsa. Hon red också lite cavaletti och Trulsa tyckte det var skitkul och blev riktigt pigg. Åh vad roligt det var att se dem. Både Frida och Trulsa var glada och nöjda efteråt. Sen väntade jag tills Tommy kom hem, sen red han Mysan och jag Sessan en liten tur i skogen. Mysan blev överlycklig när hon fick följa med och Sessan fick lite pigg-spel i skogen (=galopp på stället med tillhörande grymt och stön), men det gick över när vi kom hem igen. Då travade jag henne lite i paddocken och red över cavalettibommarna i trav, och jisses vad snäll hon var! Hon gillar att koncentrera sig på saker. Mysan gick klockrent. Vår plan är att försöka skritta ut med henne lite och se vad som händer. Han studerat henne i hagen de senaste veckorna. Hon springer och busar och bockar och har sig minst 1-2 timmar om dagen. Då borde hon ju tåla att ridas ut lite. Eller? Vi får väl se hur det går. Glad var hon ju i alla fall. Nu väntar en stilla afton i soffan, det skall bli skönt. En påse chips och en rulle toapapper så jag kan snyta mig, så är kvällen räddadJ Ryggskott?
20/3 Fredag I dag lyckades jag muta Charlie att rida på Sessan! Han jobbade henne i skritt och trav och hon skötte sig utmärkt! Inget bus alls och Charlie kunde så småningom få henne av trava hyfsat lugnt utan att rusa iväg. Synd och skam att han inte rider oftare! Titta så fina de är tillsammans!
Vårsol i sikte!
En intensiv dag
Nu är det dags att slänga sig i soffan och kolla på House... Over and out!
Känner mig modig idag
"Säga vad man vill om mamma..." Hur som helst så var vi ju inspirerade idag då vi skulle ut till våra egna hästar, efter veckohandlande och lite kontorsjobb tidigare på dagen. Både jag och Frida skrudade om för ridning, så tog vi Prinsen först. Men Frida tycker ju han är stor och läskig, så jag red honom mest. Han var snäll och glad och vi fick också till några galoppfattningar, utan bocksprång idag! Han är så go, den busen.
Sen ville Frida skritta Trulsa lite samtidigt som
jag red Sessan. Jag måste ju erkänna att jag inte alls kände mig sugen
på Sessan efter gårdagens utflykt, men vad tusan... Det började ju bra.
NOT. Jag hade lett ner henne till paddocken då hon plötsligt fick syn på
skitläskiga Trulsa bakom sig och for i luften som en raket. Precis som
tidigare en gång så reste hon sig på bakbenen mot mig och jag har ju
martingal på henne och hade liksom inte så mycket tyglar att hålla i, så
jag släppte. Hon studsade som en galning i paddocken, sprang och sprang och
stencoola Trulsa stod blick stilla och rörde inte en min. Lite av hennes
psyke hade ju varit önskvärt:) Jag satte hårt mot hårt på en gång. Jobbade henne ordentligt och satt ner i trav och red (så fort jag rider lätt blir det "duracell-trav") och till slut gick hon suveränt bra och vi fick till fina travökningar och hon var bara störtskön. Tills nåt knakade till eller en katt prasslade, då studsade hon ju förstås. Så for fan i mig och jag ville galoppera. Shit pommes fritt vilket hallå det blev. Så fort hon fattade galopp flög hon i luften och studsade hej vilt och jag hade ett himla sjå att få henne gå framåt i stället för att studsa på stället. Fick till några varv på volten i ena varvet och skulle sen pröva det andra varvet. Ännu knäppare blev hon då och hon ville kasta sig in mot mitten i volten och det var väl i detta läget jag hör Frida säga uppe på Trulsas rygg "Säga vad man vill om mamma, men bra balans det har hon!". Kämpade och slet och till sist ställde sig Tommy på eget bevåg mitt i volten och vips slutade hon kasta sig inåt (hon har respekt för honom!) och jag kunde galoppera henne ett antal varv på volten i en vettig form till och med. Erkänner att jag tvingade henne till två extra varv för jag var på "pissed off" men det kunde hon minsann ha.
Mina armar är fortfarande lite bortdomnade och
trötta, men jag känner mig nöjd. Vill hon fajtas så kom igen bara; Nu är
jag på huggetJ
Oj... Cirkus i Stenshult När vi var klara så fick jag såna vårkänslor att jag ville skritta ut henne en liten bit, så jag red bortåt någon kilometer på vägen. Sessan var jättetrevlig och snäll och jag satt och njöt.
Sen vände jag hemåt. Då for djävulen i skallen på
damen och hon fick värsta frispelet! Hon flög i luften och studsade
jämfota över vägen hit och dit. Vår granne kom körandes med bilen bakom
oss och han är bra, så han stannade så klart när han såg oss och våra
cirkuskonster. Galopp på stället med diverse bakutsparkar och gissa vem som blev helt svettig innan vi kom hem. Jag fick i alla fall hem henne efter många om och men och stackars grannen kom smygandes efter med bilen. Jag hoppade av hemma på gårdsplanen och hivade över hästen till Tommy, sen gick jag och pratande med grannen och tackade för att han tog det lugnt med bilen. Han var så snäll och sa att det gjorde ju absolut ingenting, men han kunde inte för sitt liv fatta hur jag kan sitta kvar på henne, hon verkar ju lite knäpp den där hästenJ Tja, det har han ju rätt i. Hur som helst så var jag ganska slut när vi kom hem, men då var det ju Prinsens tur. Han var precis tvärtemot Sessan idag. Lite seg och okoncentrerad. Ändå lydde han ju och gjorde allt jag bad om, men jag fick ingen riktig kontakt med honom. Han var liksom inte "där". Hur som helst så var han ju snäll med seg, så efter en stund med skritt och travövningar klev jag av, så jobbade Tommy honom lite från marken i stället. Även då var han lite frånvarande, men det blev bättre och bättre. Han var väl lite trött p.g.a. vårvärmen kanske, det är ju helt annan luft idag. Till sist tog jag ner Mysan till paddocken och jobbade lite med henne från marken, mest för att hon blev så avundsjuk på de andra pållarna när jag red dem. Hon har ju en härlig skritt den damen, jag får småspringa för att hålla samma tempo. Sen kan hon lätt göra halt, gå ett steg, göra halt o.s.v. Så lyhörd! Hon är verkligen cool, kunde släppa henne helt och hon gick efter mig som en hund, helt lös. Underbara Mysan.
Sessan och Trulsa in action
Lite senare framåt kvällen blev det så himla fint
väder så jag kunde inte låta bli att rida Sessan fastän jag har svinont
i halsen och var trött så ögonen gick i kors. Hon var så fin idag och
det märks att hon gillar att bli riden. Mycket haltträning med henne
också, det går bättre och bättre, förutom att det är lögn att hålla kvar
henne i formen när hon stannar. Gud vad irriterande det är! Jag spyr på detta envisa väder, jag vill ha vår!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Tredje dagen gillt... Nå, hon blev snabbt lugn igen så jag kunde göra henne i ordning. Ridningen gick bra. Hon var lite på tårna och när jag travade så ville hon rusa iväg på typiskt Sessan-vis, så jag drog ner tempot och försökte hitta på klurigheter till henne att fundera på i stället. Erkänner att jag inte red särskilt länge, för jösses vilken plåga det var för min träningsvärkande rumpa och mina lår. Blä vad ont jag har. Undrar om hästarna också känner av det så, fast det märks ju inte på dem när de går i alla fall (DET gör det på mig, det kan jag lovaJ) När Sessan var klar longerade Tommy Prinsen en stund. Tommy ville inte ha tränset på, så han longerade i bara grimma och lina. Det gick bra, Prinsen är ju inte så stark. Först blev det förstås lite bus och brall i full karriär, men sedan blev ju den lilla tjockisen lite trött, då lydde han jättebra. Så fin han är när han springer med sin luftiga trav. Även fast magen är rund just nu... Tommy fattade ett antal galopper med honom för röstkommando, det är bra, för det kan jag ju även förstärka med när jag rider. Prinsen är så duktig på det, de gånger han valde fel galopp så bytte han lite snyggt efter bara något steg. Det skulle Sessan ha sett, hon struntar ju fullständigt i vilken galopp hon springer med, det går liksom bra vilket som för henne.
Återstår att se om fliten håller i sig i morgon...
Flitig som en myra... Sen var det dags för Sessan. Hade mina dubier innan, för när hon fick vara kvar i stallet själv stod hon och sparkade bakut helt galet och fräste med näsborrarna. I det läget ser hon helt sjukt galen ut, min lilla Prinsessa. Men när jag väl kom igång med henne så var hon snäll. Hon hade nog träningsvärk (precis som matte, shit jag kan knappt gå idag!) så det tog emot lite, och hon fick ett frispel som gick lätt att "häva", men annars var hon också suverän. Precis när vi red så small det som bara den i skogen intill, men jag tror jag blev räddare än Sessan då. Hon ryckte bara till lite. Skotträdd är hon inte! Nu står grabben och skalar potatis, kan det vara en pik att han är hungrig tro? Jag får väl ta mina träningsvärkande ben och gå ut och mocka så stackars hästarna får komma in. Nöjd med helgen är jag i alla fall! Adios Amigos!
Hoppsan, ny månad. Kanske dags? Han är så käck för han kommer ju farande i full galopp när man ropar på honom i hagen och han var sprallig och glad när jag gjorde honom i ordning. Jobbade honom lite från marken en stund för att se hur han verkade, men han var snäll så jag satt upp. Så mysig han var! Han har inte glömt något under uppehållet, vi testade gas och broms och halter, svängningar, you name it och han var SÅ duktig, både i skritt och trav. Jag kunde inte låta bli att fatta några galopper, då bjöd han på lite bocksprång, men jag berömde honom ändå, han fattade ju trots allt galopp:) Tycker inte att jag ser så himla stor ut på honom längre. Han har "maffat" till sig en del tror jag.
Sen var det dags för Sessan. Hon hade förstås tappat en sko i leran, men Tommy skodde snabbt om henne. Tack och lov för Karlsson i huset:) Sen tog vi ner henne till ridbanan och jag erkänner att jag var lite nervös, det lyckades komma några tjejer förbi här med en häst och en hund så läget blev lite kaotiskt en stund, men väl nere i paddocken så såg hon rätt snäll ut i alla fall, min lilla Sessa. Och det var hon också! Vi skrittade en stund först, och mjukade upp oss, och sen travade vi en hel del och det gick så bra. Hon kändes helt suverän med tanke på hur länge hon bara gått och skräpat i hagen. Shit vad kul det var! Inte en enda gång busade hon och vi hade så kul ihop. Hon är verkligen lite Dr Jekyll och Mr Hyde. Men idag var hon underbar! Titta så fin hon är ¤
Annars har det väl inte hänt särskilt mycket här, vi har alla varit förkylda och risiga. Tack och lov så har jag ett jobb som tillåter att jobba hemifrån när Frida varit sjuk, det känns bra. Tack å hej! Oj, det var ett tag sedan.... 22/2 Nu har jag inte skrivit på länge. Det har ju inte hänt nåt särskilt heller, det förklarar ju saken.
Sessan har varit ganska trevlig ett
tag. Hon får sina flipp i boxen på kvällarna, då hoppar hon omkring och
sparkar bakut som en galning, men hon har varit helt ok att leda in och
ut ett tag nu. En kväll skulle jag borsta henne i gången och då märkte
jag att skon lät märkligt mot betonggolvet. Mycket riktigt så hade den
lossat och satt halvlöst, med kappan instucken i tån! Jag fick fram med
Tommys verktyg och lyckades få väck den. Sessan brukar vara tramsig när
jag kratsar hennes bakben, men nu kände hon nog att hon behövde hjälp,
så hon stod snällt och lyfte benet medan jag fumligt lyckades få av
skon. Trodde bombsäkert att hon skulle blir halt, både av tåkappan och
av att gå utan sko tills Tommy kom hem, men det funkade bra i snön, och
hon haltade inte alls. ¯
En kväll hade jag en underbar
gos-stund ute i stallet. Gav hästarna betforn lite senare, för jag var
tvungen att blanda det lite sent (Svärfar levererade betfor, jag hade
glömt att köpa) och när de stod och åt så började jag borsta lite på
Mysan och småmassera hennes rygg. Hon njöt. ¯
Tommy har förresten varit flitig
och jobbat med ungarnas ”walk-in-closet” som det kallas i
inredningsprogrammenJ
Själv kallar vi det klädkammare. Han har isolerat och gipsat väggarna.
Nu tänkte vi bara sätta nåt billigt tak och måla direkt på gipsskivorna,
känns lite onödigt att tapetsera i en garderob där bara vi skall vara.
Vi tänkte köra billiga garderober att täcka hela ena väggen medför alla
ungarnas kläder, sedan skall vi ha hyllor under snedtaket där vi kan ha
en massa linne och täcken och filtar och sånt som tar en massa plats.
Gud vad det skall bli skönt att få det i ordning. Återkommer med fler rapporter...
|
